lördag 8 augusti 2015

Två år

Det har gått två år sedan jag skrev senast. Jag har tagit bort ett par inlägg som orsakade negativa känslor hos någon. Ett par inlägg om känslan av samhörighet med någon, en känsla att vara någons själsfrände. Ett inlägg om vad tusan jag gjort!? Det var när psykiskt våld användes mot mig första gången i min nya relation. Jag var på väg att gå då men gjorde det inte och upplevde efter det en mycket stor kärlek ändå. För att jag lärt mig att riva mina murar, kärleken var min och inte hans. För att han svarade på flera av mina behov. För att jag valde att tro att det var en utvecklingsfråga och inte narcissism.

Men det fina varade bara några månader, och ändå med inslag av  missförstånd, förtvivlan och vanmakt som jag snabbt glömde. (Detta har jag senare kunnat identifiera som "gaslighting", klistrar in länk efter texten).

Det var narcissism, jag har blivit så överbevisad att det knappt går att beskriva. 
Men eftersom det är det så oroar jag mig över att skriva här. För han hittade ju den här, min anonyma blogg, en gång (hur??) och han har ju länken kvar... I hans ögon är jag ju ointressant och patetisk nu, förutom att jag förstås är ett psykfall för att jag försökte stå upp mot honom - så jag vet inte, kommer han gå in och läsa?

Ja, kanske, han är ju intresserad av sig själv i alla fall. Han är intresserad av att leta efter tecken på att han är drabbad på olika sätt. Han är intresserad av att skapa sig en värld omkring sig där han får vara ett offer. Och där han får döma andra och alltid komma ut som bättre.

Så mycket har jag skrivit om min exmake här, men den här mannen är värre. Jag önskar jag kunde skriva ut en varning, som ett "rejta" på dejtingsajterna eller nåt. ;) Akta er för den här "mannen", han är farlig för er psykiska hälsa. Han kommer in som Riddaren (eller var det Räddaren) på den vita springaren men snart därefter är han martyr och offer och den tacksamhetsskuld man har är helt enorm. För varje gång han ältar det man utsatt honom för (vad?!!??) blir det värre. Det är ständig kritik, jämförelser med exet, nedvärderande skämt där det är fel på en om man inte skämtar vidare (men skulle man skämta på liknande sätt mot honom blir han mycket förnärmad för att inte tala om arg), dömande, skuldbeläggande in absurdum, aggressivt beteende osv. Jag kan "ticka i" nästan varje grej på "narcissistlistan" på narcissim.se...

Det är så mycket. Massor av saker han skulle kalla förtal, säga var inbillning, ljuga om för släkten, men som hänt i den verkliga verkligheten han säger är min fantasi... igen och igen och igen och igen. Han har bett om exempel på vad han gjort "fel" och fått det, men har en helt ofattbar förmåga att bortförklara eller göra om verkligheten så att exemplen "försvinner". Han har plötsligt aldrig gjort saker han gjort femtio gånger, jag bara inbillar mig.... Gaslighting...

Det var ur askan i elden. 

När det gäller den psykiska pressen i alla fall. Men jag var ju nästan utbränd och tillät mig älska - mitt försvar var försvagat. Jag föll dit att bli som han, nästan värre med vissa bitar, jag får skriva mer om det en annan gång...

Och tror ni exmaken med stalkingtendenserna förstår gränser hur många gånger man än påtalar dem? Nej. Han har fått för sig att han är kär i mig och skickar sms dagligen och han tar liksom för sig vad han tycker han behöver, om så bara utrymme i  mitt medvetande genom kontakten. "Respektera min gräns", säger jag, "jag känner obehag" och det triggar såklart bara mer. Mer sexinviter och försök att få sig själv att framstå som så eftertraktad av alla andra kvinnor, mer av dömande och nedvärderande mot mig (varför om han vill ha tillbaka mig??)  där han säger att jag alltid ska ifrågasätta och problematisera, kan jag inte bara ta emot hans uppvaktning och vara glad för den? Det är bara sms men det känns i hans svar ungefär som ..."men var inte så motsträvig, ligg bara stilla och slappna av, det kommer inte göra ont". Jag blir äcklad.

Jag får se om jag återkommer och berättar mer om mitt nuvarande tvåfrontskrig när jag har mer tid och om jag inte nu får meddelanden från två arga ex... Kommer det inte gå att skriva här kanske jag flyttar bloggen igen. Då får ni maila ellenot@live.se för att få den nya adressen.


En länk jag läst, det finns säkert fler, jag ska läsa mer själv så småningom:
https://medium.com/@sheaemmafett/10-things-i-wish-i-d-known-about-gaslighting-22234cb5e407

/Liten