Det kom ett mail i morse.
"Jag rekommenderar dig starkt att inte ansöka om enskild vårdnad, eftersom det innebär att jag kommer att bli tvungen att göra en hel rad stridsåtgärder mot dig som kommer att kosta dig oerhört mycket tid, ork och pengar. Jag har pratat med de två personer som kan vittna om att jag, när det begav sig, visat upp den fraktur som du tillfogade mig med ditt knytnävsslag mot bakhuvudet - du kommer att bli fälld för misshandel/grov misshandel. Därtill kommer alla andra tillfällen du misshandlat och försökt misshandla mig, samt även att du försökt få mig fälld för brott jag inte begått, vilket i sig är ett grovt brott. Lägg till listan förtal, ärekränkning, olaga hot och psykisk misshandel, så kan du ju tänka dig vad dina arbetsgivare kommer att tänka om dig - misstankarna behöver inte ens bli fällande domar för att du ska få en väldigt besvärlig situation.
Det är ju också mycket märkligt att du ansöker om enskild vårdnad när du vill att barnen ska vara med mig 50%. Om du mot all förmodan skulle lyckas driva igenom enskild vårdnad, så lägger jag ner mitt ansvarstagande på nivån delad vårdnad/50%. Isåfall kan jag tänka mig att göra kul saker tillsammans med barnen vissa helger och får helt enkelt vänta tills de fyllt 12 då de själva kan välja hos vem de vill bo, mamma eller pappa. Fördelen är då att jag kan koncentrera mig på min karriär och att göra alla de saker jag älskar, vilket i sin tur gör mig till en oerhört bra pappa och förebild för barnen den väldigt begränsade tid som jag kommer att ha ansvar för dem.
Du har ingenting att vinna, men allt att förlora på att försöka driva igenom enskild vårdnad. Jag kan ju också tydligt se vem som även denna gång uppviglat dig."
De första hoten. Det kommer troligen eskalera. Han kommer hitta på saker. Tror han att M uppviglat mig kommer han kanske ringa honom igen... Han kommer hota med värre saker.
Jag hoppas han inte gör någonting som barnen tar skada av. Jag tänker lite paranoida tankar i ärlighetens namn.
Det här ville jag verkligen inte ha!
Men, herregud! Jag blir rädd för din och barnens skull. Du har redan skickat vidare hotet va?
SvaraRaderaDu ÄR bra!
du har gett hotmailet till polisen va? Och soc?
SvaraRaderaRing kvinnojouren igen. Den där mannen är nog kapabel till värre saker än du tror....
Jag håller med. Hjälp honom inte genom att vara tyst om det här. Det här är allvarligt och du och barnen behöver stöd.
SvaraRaderaHan borde inte få träffa barnen själv alls egentligen, om han överhuvudtaget ska träffa dem, men det vet vi ju hur svårt det är att få gehör för.
Kämpa på!
Jag skickade det till soc och till mitt juridiska ombud direkt jag fick det. Inte till polisen, men jag kanske borde det..
SvaraRaderaJag tror mest det är tomma hot, men jag vet inte, jag vet inte var hans gränser går längre - gränserna har ju redan förändrats en hel del under hösten och januari..
Sa inte soc eller ditt juridiska ombud till dig att lämna hoten till polisen? Är inte det lite av en skyldighet?
SvaraRaderaTomma hot eller inte, det är inte okej att bete sig som han gör! Jag måste erkänna att jag tänker på dig ofta, positiva tankar för att det ska vara bra i ditt liv. Som du skriver, hans gränser suddas och tänjs hela tiden. Vem vet om eller när det slår slint... Behöver inte vara så. Men jag är rädd här i långt bortadelen.
Jag vet inte... det är ju inte hot om våld, tror inte polisen är intresserad.
SvaraRaderaJag har paranoida tankar (jag som verkligen är anti-paranoian personifierad! som tror gott om alla så det gränsar naivitet! som går omkring ensam i New York mitt i natten utan rädsla!) där det slår slint för honom men jag försöker hålla borta de tankarna.
Men, i alla fall, i dem tänker han att om han inte har kontroll över vad som händer med barnen så tar han den ultimata kontrollen (med sin Rambokniv som jag önskar att jag gett till polisen när de hämtade hans vapen, som jag gömde istället men som han tvingade mig att ta fram).
Men jag tänker att jag inte kan tänka de tankarna, att det är alldeles för långt till en sådan gräns, att han måste passera 10 nya gränser innan han kommer dit... att han någonstans måste ha nog mycket vett och sans att inte skrota Dr Jekyll helt och hållet... att han ju inte är i närheten av så "ansatt" som han tyckte han var i januari när paranoian och hoten slog till på allvar...
Han gillar ju sitt liv just nu. Dejtar och har varit på ny anställningsintervju.